mlesliek

Tänk vad underbart livet är när man är full av energi!!
Idag har jag gjort nåt jag inte orkat göra på väldigt länge, ett år typ!
Sen sist jag var i Sthlm med min pappa har jag inte kännt orken nog att bara vara med pappa och hitta på nåt.
Men på slutet är det som om mina batterin bara fyllts på av alla människor och personer jag mött, speciellt av en person! Som får mig att skratta! Får mig att le, får mig att vilja igen :)
Så idag tog jag med min pappa till stan när jag skulle handla, han körde vagnen och jag plocka i.
Efter vi hade handlat fråga jag pappa om han var sugen på en burgare, vilket han var.
Så jag svängde av i rondellen upp mot mc donalds, samtidigt funderade jag om han skulle fixa att äta där.
Skulle jag köpa med eller skulle vi gå in, Ä tänkte jag bära eller brista ett minne till blir det i afall.
Vi gick in!
Jag köpte varsinn meny och ost dipp, vi gick till ett när liggande bord.
Jag försökte underlätta allt som jag kunde tänka mig vara lite svårt och servera pappa.
Han såg lika lycklig ut som ett barn på julafton, jag kände en känsla av välmående.
En glädje över att pappa faktiskt lever än, han tog en tugga av burgaren och mummla mmm gött de hä.
Jag började dippa mina stripps och pappa undra vad det var jag gjorde.
Vad är det där för nåt frågade han mig nyfiket, jag svarade ost dipp du har en likadan.
Han tittade på den och kika på mig frågvist, sen stoppa han stripps i munnen och försökte dricka ur dippen.
Så jag sa åt han nej inte så, titta på mig hur jag gör.
Jag tog en stripps över tydligt dippa med stora tag och sen stoppa jag den i munnen. Pappa prova men det blev så klart fel, vi försöker igen sa jag. Efter en så där 5 försök fixade han det, han blev helt över väldigande lycklig när han fixa det. Han sa högt å guu så gött de äää...
Jag kom på mig själv sittande där och titta på pappa, med ett stort glatt leende på pappa. Vilken lycka att få vara med han!
Han är ju faktiskt där, han är ju min älskade pappa som jag saknar så i bland men han lyckas fortfarande göra mig glad. Jag kände hur hela min kropp vart fylld av kärlek till min pappa och hur bra jag mådde, en tår gjorde sig påmind i min ögonvrå. Inte av sorg utan ren och skär lycka, lyckan över att jag hittat tillbaka till livet!

Efter vi åt åkte vi hemåt, vi pratade gamla minnen. Om saker vi gjort och minns tillsammans, små skrattande hela vägen hem!! Vilken lycka det är att ha varit älskad gränslöst, vilken lycka det är att få älska att kunna älska!!
Jag har upplevt den lyckan med min pappa hela mitt långa liv!
Jag är så lycklig !!!