Orkar inte!!

Hur ska man orka med detta?
På torsdag ska pappa till doktorn, då kommer dagen då det förmodligen blir medicin stopp!
Hur kommer pappa reagera då? Jag törs knappt tänka på det. Varje gång tanken sveper förbi knyter det sig i min mage. Mina tankar stormar av frågor, frågor som inte har några svar. Hur fort kommer det gå när medecinen tas bort, eller går det lika fort som nu. Då medicinen inte verkar funka, eller hjälper den lite så det blir en jävla fart nu när den tas bort? Hur arg kommer pappa bli, blir han arg på oss alla eller är det bara mamma som kommer råka illa ut. Jag gråter inombords när jag tänker på hur mycket min pappa förändrats. Jag kämpar på i mitt mörker försöker tänka på nått bra, måste andas måste andas!!
Panik är vad jag känner ett lätt tryck över bröstet, varför drabbades just min pappa av detta?
Jobbigt!! Livet kan verkligen vara en plåga, tur jag har underbara vänner och världens mysigaste sambo.
Jag älskar att älska men nu har kärleken till min pappa blivit en börda. I bland tänker jag att om inte min pappa och jag haft sånn bra kontakt under min uppväxt så hade det inte gjort lika ont nu. Men samtidigt är det ju dom bästa stunderna i min uppväxt som jag upplevt med min pappa. Vill inte byta ut dom minnena mot nåt i världen.
Jag saknar min pappa jag saknar att jag inte kan visa min kärlek hela vägen. Eller förstår han att jag känner så här, hur mycket förstår han?? Jag vet inte!
Men det känns inte som han fattar när jag säger att jag älskar han, men jag hoppas att nånstans där inne förstår han.

Saknaden äter upp mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0