Hälsat på pappa igen.

Jaha hälsade på hos pappa igen.
Men denna gång fick jag en reaktion, han måste kännt igen min röst.
Han sov när jag kom men ändå restehan sig upp å satt sig direkt, med det lilla leendet han fick fram.
Ögona klarade han inte av att öppna riktigt. Jag börjar fundera vad dom stoppar i han för medecin.
Han har ju aldrig vart så där trött hemma, vet dock att det kan gå sjukt fort utför när dom flyttar.
Å som pappas läkare säger, ju yngre ju mer aggresivt verkan har sjukdomen.
Jag lyckades i afall baxa ut pappa i bilen, brotta ner han i sätet och fick ut han på en bil tur.
Han vaknade till lite mer under den, jag skoja med han å pratade hela tiden.
Blev en liten tur för han röck till ibland när bilar kom emot oss.
Vi åkte tebax och jag fick mata han, hela portionen åt han upp.
Sen kom mamma å vi fika, men sen blev pappa trött å vi åkte hem.
Vi stannade för en pizza och prata jag och mamma.
Prata om hur länge vi tror han lever och hur jobbigt det är att se han.
Det känndes lätt att prata igen, även om det gör ont.

Jag hade världens psykbryt i helgen och bad alla jag tycker om att fara och flyga slog sönder handen i en dörr,osv. Jag har haft några sånna sen pappa blev sjuk, oftast efter ett julfirande eller nån annan högtid.
Då det gör som mest ont, sen har jag kunnat börjat bearbeta igen. Har kommit fram till idag att jag är verkligen ingen som kan bära nånting gömt inom mig. Inget som smärtar och gör ont i alla fall, det kommer ut på fel sätt då. Jag känner mig mer redo nu att tackla pappas flytt. Kanske jag skulle börja med skrik terapi eller nått..


Det tråkiga är bara att det legat å grott ett tag så jag haft väldigt ostabilt humör.
Lätt att ta illa vid mig osv, så förlorade nog den fina ängeln som passerade just.
Men vem blir inte less på nån som surar för ingenting.
Men den kärlek jag känner för henne är enorm, aldrig träffat en så vacker person i hela mitt liv..
Älskade Nina...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0