När det värsta är över, är det bara en fråga om när...

Jag tror snart det värsta av det värsta är här. Pappas sista andetag.

Har tänkt mycket runt och ikring det, men vet att jag aldrig kan förbereda mig på känslorna som kommer då.

Allt jag önskar och hoppas på är att kärleken finns där, värmen och närheten som ett stöd.

Ja å bara det värsta är över då är bara frågan om när.

När allt släpper, när livet återvänder, när jag kan älska utan ilska.

Längtan till friheten är enorm, nu lever jag som i en labyrint..

Alltid nya vägar, men alltid en åter vändsgränd...

Vill hitta ut å känna livet så som det ska vara..

All kärlek till er alla, lev och var fri innan det är försent..


Kommentarer
Postat av: En annan Anhörig

Hej, Mattias! Känner med dig i dina funderingar och undrar om du har någon att prata med. Gräv inte in dig i sorgen. Du är i början av ditt liv, lev den fullt ut. Din pappa blir inte frisk för att du inte lever. Prata, prata, prata! Det måste väl finnas en kurator eller psykolog, där du bor. Kompisar orkar inte lyssna, de kan inte förstå din situation. Och det slutliga slutet, det kan man inte förbereda sig på. Det är ju svårt att veta hur man reagerar då. I vår familj sörjde vi make/pappa i alla år efter diagnosen och, när han försvann mer och mer. Vi visste, att slutet kommer och vi trodde vi var beredda, men det var vi inte. Nu är sorgen en annan, men också en befrielse, främst för honom, men även för oss. --Ta hand om dig, Mattias! Du har bara ett liv, ditt liv! Kram!

2012-03-15 @ 22:24:13
Postat av: Anna-Carin

"En annan anhörig" skriver så klokt. Man kan aldrig förbereda sig. Det blir som det blir ändå när slutet kommer. Jag följde båda mina föräldrar i deras sista tid i livet tills det tog slut. Det var väldigt olika, men det som var lika var lugnet, stillheten och lättnaden efteråt även om jag sörjde dem båda. Pappa dog i en demenssjukdom 85 år gammal, mamma i cancer vid 67, många år före min pappa. Nu lever jag och 16-åringen med make/pappa i demenssjukdom.

Lev Ditt liv Mattias, det tror jag att Din pappa vill att Du ska göra även om han inte kan uttrycka det. Känner med Dig och hoppas att Du orkar kämpa igenom denna jobbiga tid också.

2012-03-15 @ 22:56:19
URL: http://www.mattenochnelsson.blogspot.com
Postat av: Tania

Kram!

2012-03-16 @ 09:37:20
URL: http://piccante.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0