Jag vill vara hemma!

Japp det har tagit lite tid men tror jag är stark nog att skriva om vad som hände på Hesse.

Dagen börja fint jag tog det mest lugnt träna lite och bara laddade för att orka.
Hur man än gör så känns det som att man gör fel, sist när mamma berätta för pappa blev han så arg på henne så den resan blev inte av. Denna gång hade vi planerat att jag min bror och pappa skulle ta mercan och åka och köpa lite delar till bilen. Och sen bara glida till Hesse för att gå in och kika. Vi började som planerat, men innan tog vi en glass i romme. Jag kände oro i kroppen hela tiden. Sen när vi kom dit så klev vi ur och pappa insåg vart vi var. Då tänkte han rymma igen jag gick i kapp pappa och försökte få han och förstå. Känns som det är bättre jag tar den smällen än min mor då hon lever med han varje dag. Han försökte bryta sig loss från mig, mamma gick in och berätta för personalen hur det låg till och jag stod med pappa och försökte på alla vis få han att fatta att det inte var ett ställe han skulle bli kvar på. Han svara bara med att, Jag vill vara hemma!!
Jag vill vara hemma, vilka är vi om vi skulle förbjuda han det. Men jag ville ändå att han skulle gå in så han fick se vad det var. Verkar som nån idiot har lurat i han att vi ska placera han på ett hem och låta han ruttna bort där, ingan namn nämda men det är mot all förmodan den som själv blivit helt knäpp i detta! Ber den ena efter den andra av oss at dra åt helvete. Jag höll på att bryta ihop där ute, det gör ont i mig att se min pappa misstro mig så mycket. Mina tårar börja komma jag kände ilskan över allt skölja över mig. Jag blev inte så snäll i mina ord kan man tycka. Men jag höjde rösten och sa till min pappa att fattar du inte att detta är en social träning så du ska ha en menings full vardag, det är för att hålla dig borta här ifrån. Jag vill inte att du ska bli så dålig så behöver bo här. Jag vill att du ska finnas kvar och uppleva mina barn, när jag köper hus jag vill att du är med den dagen jag ska gifta mig!!! FATTAR DU INTE DET??
Pappa titta mig djupt in i ögonen vände på klacken och gick rakt in på Hesse. Jag följde han strax efter. Med smärta och gråt i mitt bröst.
Vi gick in och titta och pappa gick runt tyst, han ville inte dit jag såg det på han hela tiden.
Jag tänker inte tvinga han heller.

En sak hände några dagar efter, behovs bedömmaren ringde mig och fråga hur det gick.
Jag berätta och hon bevilja direkt i luren 10 timmar ledsagning i veckan till min pappa.
Det kändes skönt, äntligen händer nåt bra! Med det kan vi låta pappa vara hemma och även min mamma kan slappna av lite mer. Nu ska min bror ta dom timmarna. Sen får vi se hur han orkar.
Jag vet att även om jag jobbar som pers assistent idag så skulle inte jag orka vara det åt min pappa.
Blir för mycket känslor inblandat för mig.
Livet är verkligen sjukt jobbigt med pappa nu. det sårar så mycket att behöva jobba i motvind hela tiden.
Men visst är det sjukt hur mycket man kan älska en människa utan att egentligen aldrig ha sagt det.
Jag undrar mycket varför jag inte sa det oftare till pappa, tre små ord. Jag älskar dig!!
Jag undrar varför det är så svårt att säga dom nu.
Jag vill säga det hela hela tiden men nåt stoppar mig. Nej det får bli en ändring på det.
Jag ska börja nu!!!
Jag älskar dig PAPPA!
Jag älskar dig RIKARD
Jag älskar dig IDA
Jag älskar dig MAMMA
Jag älskar dig THERESE
Jag älskar er alla mina VÄNNER
Lämna mig aldrig!!! Snälla lämna mig aldrig!!

Kommentarer
Postat av: Susanne

Det känns hemskt att tron att bli ensam ibland är så stark, man bara hoppas att alla som är kvar stannar...Kram Mattias älkar dig och resten.....

2010-06-30 @ 16:16:28
Postat av: Anna

Hej

Jag känner igen mej i allt du skriver och berättar jag har gått igenom allt de där för ca 3 år sedan och jag lider med dej/er. Det är en jättejobbig procedur, vet inte vad jag ska skriva, men jag vill ge dej styrka. Det kommer att kännas lättare senare jag lovar. Kram Anna

2010-06-30 @ 22:19:28
Postat av: Thess

Jag ser på dig hur jobbigt det är med din pappa, hur hårt du tar det. Jag tycker själv det är jobbigt att se på att han inte klarar av simpla saker som friska människor gör.. Du vet att jag tycker det är helt underbart det du gör! Du är en stor hjälp för din mamma och familj. Du är väldigt stark!

Det är bra att du ska göra en ändring på att berätta om för dom du älskar. Alla behöver höra sånt. Helt underbart att han ska få ledsagning nu. Det är det här vi har väntat på. Äntligen!:)

Jag älskar dig och jag stöttar dig till 220%! Jag älskar dig mest av allt på denna jord! Din för alltid! Massor av kramar/ Therese

2010-07-01 @ 12:04:29
Postat av: Anna S

Du vet att jag aldrig vill lämna dig... så snälla låt mig inte göra det. Vill finnas för dig...



Kramar

2010-07-04 @ 19:04:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0