Tror jag gjort mitt!!

Det börjar kännas som jag gjort mitt nu!
Jobbet med denna sjukdom tar för mycket av min tid, funderar att leva i nuet igen.
Så som jag alltid gjorde förr, min tanke var att andra som drabbas av detta skulle kunna vända sig nånstans.
Det har dom/ni/du nu, jag har skrivit av mig så många tårar här så det är helt fantastiskt!
Tänker börja det nya året med en välbehövlig sol semester, sen ska jag börja fokusera på att prata om sjukdomen istället.
Föreläsa!!
Det är enda sättet att nå ut till dom drabbade och mest behövande.
Om jag hade varit i tonåren så hade jag aldrig vetat vart jag skulle vända mig, skammen hade nog varit för stor.
Har startat en liten enskild firma nu, med den kan jag få det att gå ihop lite!
Även om jag önskade jag vore mångmiljonär så jag kunde åka runt och göra detta gratis.
Men som allt annat i världen kostar det för mig att åka runt, både i mat, bensin och timmar.
Anledningen till att jag tappade lusten var att en kvinna ville jag skulle komma och föreläsa.
Hon ville jag skulle komma och öppna mitt hjärta för en massa människor.
Och jag sa en summa, då ville hon inte ens bet för milen! Hon tyckte jag skulle göra det gratis för att jag var med i Alzheimer föreningen i dalarnas län. Mitt svar blev att jag kan komma och berätta att vi finns, föreningen alltså.
Jag sa att det inte skulle kosta nåt!
Så nu känner jag att jag ska lägga ner all denna gratis hjälp!!!
Alla minuter jag kan få med min far är ovärderliga, så varför berätta om det??
Jag kan gå hos en psykolog istället för att få sån skit!


Jag har i afall gjort nåt, kanske nån blir hjälpt!
Jag kommer alltid finnas för dom som behöver mig på riktigt, som har det jobbigt även om jag dom inte känner.
Min resa är och har varit sjukt jobbig!
Men min resa med att dela med mig av mig själv slutar här!
Pga en enhets chef som visar än en gång hur dåligt insatta dom är!
I hela sjukdoms bilden!!


Det sjukaste av allt är att hon sa att hon lyssnat på mig själv och blivit så berörd.
Helt klart fattas nåt där!!!!

Min resa med pappa fortsätter.. Men här är den slut!!
Den som vill nå mig skicka ett mail!!

Älska
Livets enda mening!!

Kommentarer
Postat av: Torild Ibsen

Mattias!

Du är viktig för alla som är i din situation! Du är också viktig för oss som arbetar med dementa och deras anhöriga. Ge inte upp! Lyssna till din inre röst, du vet själv vad som är rätt eller fel. Fortsätt föreläsa och sprid information och kunskap om hur det kan vara i en familj som drabbas av en sjukdom som Alzheimer. Stå på dig, Mattias!

2010-11-24 @ 14:54:46
Postat av: Cathrine Gustafsson

Tråkigt och läsa dina rader om damen som inte kunde lyssna,måste verkligen vara nåt fel på henne.Tycker det är kul att du fortsätter med din lilla firma och föreläser i fortsättningen..Jag hoppas att jag får träffa dig "live"nån gång...Du har hjälpt mig och väldigt många med din blogg ska du veta(det finns änglar har jag upptäckt,med stort hjärta)Lycka till nu å sköt om dig Mattias..Mvh Cathrine

2010-11-30 @ 19:58:53
Postat av: Nina

Förstår dig om du inte vill fortsätta...beslutet är ditt!! Önskar dock att du fortsätter att skriva och dela med av din erfarenhet, för det behövs. Har själv en mamma som ganska nyligen diagnostiserats och som är i ganska bra skick och kan ta hand om sig själv. Men det har varit så otroligt intressant att läsa det du skriver....Följ ditt hjärta och gör det som känns bäst för dig....du verkar vara en toppenkille!!

/Nina

2010-12-03 @ 13:10:25
Postat av: enhetschef

Vad arg jag blir på kollegor som inte förstår bättre, som inte förstår vilken fördel det faktiskt är att du finns. Jag kommer få glädjen att höra dig inom en vecka och detta ser jag fram emot. Att det sedan finns kollegor som enbart ser till pengar och inte vad det är dem får för den summa det kostar är skrämmande. Stå på dig!!

2010-12-10 @ 13:27:45
Postat av: Annika Stridh

Hej Mattias! Jag förstår om du blir trött och less av det du upplevt, mycket tråkigt. Jag tror och hoppas att du orkar fortsätta, du verkar ha en enorm drivkraft. Slösa inte din energi på människor som inget förstår för det är det inte värt.

Ta lite time out med en skön semester, var rädd om dig och sköt om dig. Stor varm kram till dig/

Annika

2011-01-11 @ 17:01:58
Postat av: Katarina

Hej Mattias!

Jag beundrar din styrka och din övertygelse i vad som är rätt och fel när det gäller personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det är så mycket som är orättvist och fel på grund av okunskap när det gäller dessa människor. Du är en person som har kunskap och "nycklarna" i din hand. Jag förstår din frustrering, där är du inte ensam, men om vi blir fler som kämpar för dessa personer som så väl behöver oss, kanske man börjar fatta vad det handlar om, och hur man ska stödja så att dessa personer får det som de har rätt till. Att föreläsa gratis bevisar också bara hur man nervärderar dessa människor. Stå på dig! Styrkekramar från en i "samma båt" /

2011-02-23 @ 08:19:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0